2009-12-29

The Years of Lyndon Johnson

Tre tegelstenar, 2300 sidor, månader av läsning - igår blev jag klar med den tredje boken i serien The Years of Lyndon Johnson av Robert Caro. Böckerna går - noga - igenom hela Lyndon Johnsons liv, från uppväxten på landsbygden i Texas till representanthuset, senaten och senare Vita huset som vicepresident och president.

Man kan tro att en så utförlig bokserie måste bli tråkig, men inte. Robert Caro skriver på ett fantastiskt sätt, det blir nästan lika spännande som den allra mest spännande romanen, trots att man vet hur det går.

Att det är så bra beror också på vilken fascinerande person Johnson var. Han var en oerhört skicklig politiker och uppnådde som politiker stora saker, framförallt för svarta i USA. Som person var han dock ett riktigt svin. Manipulation, lögner, korruption, valfusk, för att bara nämna något.

När Johnson dikterade brev var det inte ovanligt att han gick in på toan, drog ner brallorna och satte sig och gör det man gör på toa. Hans sekreterare, eller vem som råkade ta diktamen, fick snällt stå bredvid och fortsätta dikatamen.

Detta var en del av hans maktutövning. Men han hade fler talanger än så. Berättelsen hur han lyckades driva igenom den första rättighetslagstiftningen för svarta på 82 år i senaten, när han var majoritetsledare, är fascinerande läsning. Södern hade motsatt sig och stoppat, genom filibuster, alla sådan lagstiftning. Johnson var från södern och utan deras stöd skulle han tappa sin makt. Norr ville ha en lagstifning och Johnson insåg att han måste ha stöd även i norr om han skulle kunna bli president. Genom flera smått genialiska manövrer lyckades han få igenom lagen med bibehållet stöd i södern.

En fjärde bok är på gång. Caro är extremt noggrann med researchen, tolv år tog den senaste boken att skriva. Han är över 70 år nu så jag hoppas innerligt att han hinner skriva klart den. Den kommer handla om åren i Vita huset.

The Years of Lyndon Johnson är utan tvekan den bästa politiska biografi jag läst. Ofta har den varit så spännande att jag inte kunnat sluta läsa. Helt fantastisk, helt enkelt. Köp! Läs!

2009-12-24

White Christmas

Som snöhatare måste jag motvilligt erkänna att det är rätt vackert ute nu. I alla fall så länge som jag måste spendera minimalt med tid utomhus.

När första bettet togs igår i den ljummet varma skinkmackan var julen officiellt invigd. Dagens stora projekt är att jag och bror ska göra äggtoddy. Tror faktiskt inte att jag druckit det någon gång, men det ser gott ut när dom gör det på film. Vi får se.

God jul!

2009-12-23

Vems är felet för Köpenhamn?

Julen rullar sakta igång. Ska handla en sista julklapp snart och sedan blir det skinkmacka ikväll hos ömma modern. Då är det officiellt jul.

Köpenhamnsmötet blev en flopp, men vems är felet? De rödgröna försöker skylla på Fredrik Reinfeldt och så ser debatten ut i många västerländska länder. Mark Lynas var på plats under förhandlingarna och berättar hur Kina saboterade förhandlingarna (hittat hos SvD:s ledarblogg). Intressant läsning:

"China's strategy was simple: block the open negotiations for two weeks, and then ensure that the closed-door deal made it look as if the west had failed the world's poor once again. And sure enough, the aid agencies, civil society movements and environmental groups all took the bait."

Men vi kan inte helt ta bort skulden från USA. Barack Obama kunde ha kommit till Köpenhamn med ett starkt mandat från senaten. Att så inte var fallet var hans val. Han har valt att istället fokusera på sjukförsäkringsreformen på hemmaplan, än den globala klimatfrågan. Det är inte svårt att förstå, opinionen hemma bryr sig mycket mer om sjukvård än om klimatet, men det var ändå ett val. Med 60 röster i senaten kan han inte skylla på republikanerna, han har frågan i sin hand.

Att senaten nästa år skulle anta någon klimatlag med bett i, ser otroligt ut. Ett sådant beslut skulle vara impopulärt hos väljarna och sjukförsäkringsreformen har tagit precis allt politiskt kapital i anspråk. Demokraterna klarar inte av det ett valår.

Inte heller tror jag att det är troligt att någon sådan lag antas de kommande två åren efter det. Då ska Obama satsa på att bli omvald och har inte råd att ägna all kraft åt klimatfrågan.

2009-12-21

Tar jul

Nu tar jag jul. Ska bara rensa på skrivbordet innan jag går hem. Karin Jonsson påstod idag att hon städat sitt skrivbord. Påminner om att det var hon som sa "tomt på skrivbordet, tomt i skallen". Fredrik Bergqvist avslöjade samtidigt, i ett svagt ögonblick, att han ska försöka synliggöra i alla fall delar av sin skrivbordsyta.

Under julen väntar en hel del böcker på att läsas. Överst på listan står att slutföra den tredje boken om Lyndon Johnson. Utan tvekan de bästa politiska biografierna jag läst. The Lyndon Johnson Years, av Robert Caro. Tre tegelstenar, men oerhört bra. Johnson kommer varvas med en annan rätt känd senator, Cicero. Robert Harris andra bok om honom, Lustrum, har jag påbörjat och den känns väldigt lovande. Den första, Imperium, kan jag också verkligen rekommendera. Skönlitterära, men hyfsat verklighetstrogna.

Dessutom har jag en ambition, återigen, att slutföra med egen lilla bok, om mina resor till USA förra året.

Bloggandet kommer nog inte minska, snarare öka. Men passar på att redan nu önska er en riktigt god jul.

Viiiiiby

I lördags åkte familjen som traditionen bjuder till Örebro för att gå på den senaste upplagan av Peter Flacks show med urnärkingen Hjalmar Berglund från Viiiiby. Det har vi gjort nu i 15-20 år. Peter Flack är en otrolig showman med scennärvaro som få andra.

Sitter och väntar på skjuts ut till Norsholm där Norrköpingsalliansen ska träffa Linköpingsditon. Dom har nu tre år av regerande bakom sig, ska bli kul att höra deras erfarenheter.

Efter det varvar jag ner arbetet och tänkte försöka ta så många dagar ledigt som möjligt. I sommar blir det inte mycket möjlighet till semester på grund av att det är valår, så det är sista chansen på ett tag.

I USA tar demokraterna ytterligare ett kliv mot en sjukförsäkringsreform. Det har varit fascinerande att följa processen. Enskilda senatorer har stort inflytande över slutresultatet. Vi skulle behöva mer av det i Sveriges riksdag, men det amerikanska systemet är inte bra det heller. Det är otroligt trögt och viktiga reformer - som inte alltid är speciellt populära - är svåra att genomföra. En blandning av de två systemen känns bäst.

2009-12-17

Dagens fråga och svar

Men det är inte okej att stå i kalsongerna i riksdagshuset och banka på dörrar?
- Nej, det är väl högst olämpligt. Det kan jag tycka.

Jo, det kan man ju tycka.

Från Politikerbloggens intervju med en riksdagsledamot som fick sent besök av en annan.

Upphovsrätt och för mycket julrätter

Folkpartiet verkar ha överlevt min och Björns julmat som vi bjöd på igår kväll. Själv har jag nu ätit enbart julmat i ett och ett halvt dygn. Börjar bli lite väl...ikväll blir det fil, eller något.

Moderaterna skriver om upphovsrätt i DN. Bra! De etablerade partierna behöver börja fundera på detta. Det var vad vi sa på landsmötet också efter att partistyrelsen ville säga nej till en motion från Madeleine Sjöstedt, där hon argumenterade för ett nytt grepp, eller ett grepp överhuvudtaget, om frågan. Av någon obegriplig anledning ville inte partiledningen det, men förlorade först i utskottet där jag satt med och sedan i plenum. Så motionen gick igenom.

Läs också Mark Klamberg.

2009-12-16

Julmat hela dagen

Det började med en skinkmacka på personalutskottet och följdes av en jullunch på Palace där föreningen Omsorgsjul varje år bjuder de hemlösa på julmat. Det är alltid lite omtumlande. Värme, glädje och skratt blandas med de oerhört tragiska förhållanden dessa människor lever under. Det svider i hjärtat när man sitter där och tittar ut över församlingen.

Nu ska jag strax bege mig och handla julmat till kvällens julavslutning med Folkpartiet. Jag och vår kanslist, Björn Börjesson, ska stå för tillredningen av maten. Ja, risken är stor att valet avgörs redan ikväll när halva Folkpartiet utraderas i matförgiftning.

2009-12-15

Skolan åt olika håll i Norrköping och Sverige

Igår debatterade vi skolan i kommunfullmäktige. Min tidigare oro för utvecklingen här blev bara värre under debatten.

Olle Johansson, som vill ta över som skolkommunalråd, gick upp och deklarerade att skolan är bra. Detta trots att resultaten för niorna är de sämsta sedan det nuvarande betygssystemet infördes på 90-talet.

Lars Stjernkvist, nuvarande skolkommunalråd, slog å sin sida fast att deras skolpolitik ligger fast och ska den förändras något så ska den nuvarande inriktningen förstärkas.

På nationell nivå reformeras skolan i grunden. Idag presenterade Jan Björklund den nya skollagen. Likt många reformer blir den verklighet först efter valet. Vinner vänstergänget kommer de flesta reformer stoppas och flumskolan fortsätta.

Skollagen ser bra ut. Bland annat blir det mycket hårdare krav på att ha behöriga lärare anställda. Idag är var tionde lärare som är fast anställd inte behörig. En befängd situation. Bland de andra nyheterna finns:

* Ökade rättigheter för barn i behov av särskilt stöd, med större överklagningsmöjligheter. Föräldrarna blir inte längre bara i händerna på skolorna.

* Ordning och reda med möjlighet till tillfällig avstängning, kvarsittning, försittning, utvisning från klassrummet, skriftlig varning även i grundskolan.

* Muskler till Skolinspektionen som kan stänga skolor, utdela vite, dra in tillstånd för skolor, osv.

* Stärkt rätt för tillgång till kurator, sjuksköterska, SYV och psykolog.

För att nämna några saker.

2009-12-12

Widar om borgerliga trätobröder

Widar Andersson har läst min och Staffan Danielssons debatt i Corren:

"Danielsson har rätt i att det parlamentariska systemet bygger på att partigrupperna håller ihop. Det ligger så att säga i korten att den som t ex ställer upp som kandidat för Folkpartiet också i huvudsak kommer att rösta med Folkpartiet.

Väljare som tar en FP valsedel i nästa riksdagsval får på samma sätt antas sympatisera med Folkpartiet.

Det gäller även dem som sätter sitt kryss bakom Mathias Sundins namn."


Ja, precis och det har jag försökt vara noga med att poängtera. Jag ställer upp på det mesta som Folkpartiet tycker och jag tycker att regeringen överlag gör ett väldigt bra jobb. Politik handlar väldigt mycket om att driva en åsikt, och sedan kunna kompromissa för att komma framåt. Men inte alltid, inte i hundra procent av fallen.

Idag har vi en helt strömlinjeformad riksdag. Det är illa för demokratin.

Turkiet i EU? Well...

Det kurdiska partiet DTP har förbjudits under fem år i Turkiet. 37 ledamöter av parlamentet kastas ut och förbjuds att vara politiker.

Gulan Avci skriver:

"Det är inte första gången författningsdomstolen förbjuder kurdiska partier att verka. Sist det begav sig var 2003 då Hadep förbjöds. Så länge kurderna förvägras sina mänskliga, politiska och kulturella rättigheter kommer EU-medlemskap bara vara en vacker dröm."

2009-12-11

Fega och gråa politiker?

I mitt svar till Staffan Danielsson skrev jag att vårt nuvarande politiska system, med personvalsspärrar och stark partipiska, skapar gråa och fega politiker. Staffan gick igång på det och det kan man såklart förstå:

"Rakt av, Fredrick Federley och Birgitta Ohlsson och Karin Granbom och Karl Sigfrid och jag själv och alla andra, inget att hänga i julgranen."

Javisst låter det konstigt att kalla Fredrick Federley och Birgitta Ohlsson gråa och fega. Det är de inte. Inte Staffan Danielsson heller. Inte när det kommer till själva debatten i alla fall. Staffan har exempelvis med liv och lust gett sig in slöjdebatten och i den får man vara stryktålig och modig om man ska palla med. Som opinionsbildare är en del riksdagsledamöter vare sig gråa eller fega - men i sin huvudsakliga roll, som lagstiftare och maktutövare är de rätt fega.

Som jag skrivit tidigare:

Ger man bort sin möjlighet att rösta mot ett förslag ger man också bort stor del av sin makt. Man kan fortfarande driva sin linje genom att bilda opinion och på det sättet få makt. Men det är, återigen, inte en riksdagsledamots huvudsakliga makt, det är rösträtten i riksdagen.

2000 dörrar!

I söndags knackade jag på dörr nummer 2000. Bakom den fanns en mycket trevlig Folkpartist! Totalt blev det 82 dörrar vilket gör att jag har klarat av 2039 stycken, bara 7961 kvar till 10 000.

Det har varit krångligt att få upp själva videon, men tillslut lyckades jag, bara för att se att den var av oerhört dålig kvalité (bildmässigt alltså, jag själv var briljant). Dörr 2000-videon måste dock bara upp, så ni får stå ut. Till julklapp önskar jag mig en bättre kamera.

Förhandla inte åt mig, Danielsson

Staffan Danielsson (C) spinner igång rejält idag i Corren. Kanske för att jag kallade svenska riksdagsledamöter för fega och gråa. Nu ska jag först poängtera att Staffan Danielsson är rätt färgstark och också modig i själva debatten, dessutom en jäkligt trevlig prick. En duktig riksdagsledamot utifrån den standard som gäller idag. Men det var inte det vi avhandlade just nu, utan hur en riksdagsledamot borde fungera.

Staffan:

"Innan regeringen enas om förslag till riksdagen sker en nära dialog med riksdagsledamöter och riksdagsgrupper. Denna process, Mathias Sundin, kan vara mycket laddad och tuff och påverkar självfallet resultatet."

Tänk själva: Om två parter förhandlar med varandra och den ena parten säger till den andra, att jag kommer aldrig säga nej till det du till sist föreslår - vem tror ni har övertag i en sådan förhandling?

För så är det när regering och riksdag förhandlar. Staffan Danielsson kan inte tänka sig att rösta mot ett förslag från en borgerlig regering. När han säger det förlorar han nästan all sin makt.

Jag vet att regeringen såklart pratar med riksdagen, men jag vet också att det när det handlar om känsliga saker inte alltid går till som Staffan beskriver. Fick senast i veckan en mycket detaljerad beskrivning i hur förslag från regeringen tvingas igenom riksdagen. Och det är när frågorna är känsliga och betydelsefulla som det gäller, inte när allt är lugnt och fint och alla vill komma överens.

Fler debattinlägg i Corren mellan mig och Danielsson.

2009-12-10

Det är ju det vi föreslår, Widar

Widar Andersson är tillbaka från semester - trevligt! - och ger sig in i matdebatten. Han menar att båda sidors argument är klena, men har tydligen missat en central del av vad vi i Alliansen faktiskt föreslår:

"Jag skulle vilja vända på kuttingen och sätta de ätande främst. Kommunen kunde t ex fastställa ett pris de är beredda att betala och sedan bjuda in hugade leverantörer. Efter ett par provsmaksrundor får sedan de ätande lista sig hos den leverantör de uppskattar. Kan vi välja vårdcentraler och skolor så borde vi väl kunna klara av att välja mat?"

Men, det är ju precis vad vi föreslår! Att de som ska äta maten också ska kunna välja varifrån. Vill man äta kyld mat från Sala - fine. Vill man äta mat från den lokale krögaren - fine.

2009-12-09

Alla har fått det bättre, fy f-n!

Klyftorna ökar, stod det i alla rubriker igår efter att LO i en rapport kommit fram till det. Men vad är det som faktiskt har hänt? Jo, enligt LO, följande:

Arbetare inkomster har ökat med 3,46%, högre tjänstemäns med 3,47 och arbetslösas med 0,86%. Ökningarna är reella, verkliga. Folk har fått det bättre.

Alla har fått det bättre, och det lönar sig bättre att arbeta. Det är alltså, enligt LO med flera, något vi ska vara oroade över!

Som Andreas Bergh skriver:

"För att arbete ska löna sig bättre omfördelas numera aningen mindre från arbetande till dem som inte kan arbeta. Tack vare ekonomisk tillväxt har dock även den senare gruppen fått det absolut sett bättre."

Läs också Mattias Svensson och Mark Klamberg.

Svårtolkad opinionsundersökning

NT publicerar en opinionsundersökning idag som tyvärr inte säger så mycket om vad faktiskt väljarna tycker just nu. Man har frågat vilket parti de skulle rösta på, till riksdagen, definitivt eller kanske. Det gör att de definitiva siffrorna är mycket lägre än verkligt resultat, och kanske är mycket högre.

Om vi tittar på det sammantagna så är Socialdemokraterna störst, sen kommer Moderaterna, Miljöpartiet och Folkpartiet inom ett par procentenheter. Vänsterpartiet och Centerpartiet återfinns några snäpp ner, sen Kristdemokraterna och sist Sverigedemokraterna.

Undersökningen visar i alla fall att Folkpartiet har en mycket stor potential och att vi kan hamna mycket nära Moderaterna här i Norrköping.

2009-12-07

Frifräsare i Corren

I Corren har en intressant debatt utspelat sig mellan mig och Staffan Danielsson, riksdagsledamot för Centerpartiet från Östergötland. Staffan är en mycket trevlig prick, och duktig opinionsbildare, men i synen på riksdagsuppdraget har vi helt olika åsikter. Debatten började med detta från min sida:

"En majoritet av riksdagsledamöterna var mot FRA-lagen, ändå röstades den igenom. Låter det märkligt? Det är märkligt. Anledningen att den kunde gå igenom var att de riksdagsledamöter på den borgerliga sidan som var mot lagen vek sig för partipiskan. Något är ruttet i svensk demokrati när riksdagen - Sveriges högsta beslutande församling - har blivit ett transportkompani åt regeringen."

Staffan svarade att "Frifräsare fäller regeringar":

"Skulle ett antal borgerliga riksdagsledamöter börja gå emot sin egen regering i olika viktiga frågor så skulle regeringen snart falla."

Och idag har jag svarat Staffan, "Frifräsare ger makt åt folket":

"Nej, naturligtvis blir det inte så. I stället kommer regeringen att förhandla och resonera mer med riksdagen innan den lägger fram ett förslag. Om regeringen vet att riksdagen inte bara kröker rygg och gör som den blir tillsagd kommer man att vara mån om att fånga upp åsikterna därifrån. Makten kommer närmare folket."

Intressant debatt - och mycket viktig för vår demokrati.

Vilse på Butängen

Lämnade, äntligen, in bilen på verkstad i morse. Den blev ju krockad för ett tag sen. I ett svagt ögonblick bestämde jag mig för att gå från verkstaden, på Butängen, till Rådhuset. Missbedömde avståndet något och gick dessutom fel inne på området, så det blev en ännu längre promenad än väntat. Nåja.

Förutom detta har dagen börjat med ett långt morgonmöte med Alliansen. Parken och IFK har diskuteras grundligt. Inga beslut ännu, vi har inget konkret att ta ställning till, men frågan tål en hel del diskussion.

Johan Ingerö byter jobb och blir redaktör på magasinet Neo. En briljant värvning! Han är nog den bloggare jag uppskattar mest att läsa, och då läser jag många, många bra bloggar. Dessutom håller jag med honom i många åsikter och vi delar passionen för amerikansk politik. Det blir ett lyft för Neo!

Per Wirtén har skrivit en mycket bra krönika om Jan Björklund i Arena. Han gillar inte Björklunds politik men beundrar honom som politiker:

"Men det är naturligtvis inte bara Björklunds patos och hans förmåga att politisera en fråga jag gillar. Den egentliga orsaken är mer djupliggande.

Han har förmågan att identifiera faktiska problem, sedan bilda opinion att de måste förändras efter hans politiska, och ideologiska, kompassriktning och slutligen även presentera konkreta reformer.
...
Han pekar ut en riktning och sedan lyckas han få skolan att röra sig åt just det hållet. Är det inte precis så en politiker ska fungera?"

2009-12-04

När sänkte S skatten för pensionärer senast?

Igår röstade Alliansen igenom en sänkning av skatten för pensionärer. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade mot. Senast S sänkte skatten för pensionärer var 1974.

Under denna mandatperiod har de röstat mot varje sänkning, precis som under den förra borgerliga regeringen, 91-94.

Retoriken låter så bra. PRO kör runt sina protestlistor. Men de senaste 35 åren har pensionärerna bara fått sänkt skatt när det varit borgerlig regering.

Jag var med i Nordegren i P1 igår om dörrknackning. Är med tio minuter in i klippet, men är ni intresserade av analen på en dammsugare, så lyssna även på inledningen...

Jupp, Thomas Nordegren är Elin Woods pappa.

2009-12-03

Om dörrknackning i Expressen och DN

sidan fyra i Expressen har jag idag en debattartikel om dörrknackning, efter DN/Synovates undersökning igår:

"Pust. I går kunde man nästan höra riksdagspartierna kollektivt andas ut. En opinionsundersökning från Synovate visade nämligen att åtta av tio svenskar inte vill att politiker kommer och knackar på hemma hos dem. Nu kan de därför med gott samvete sitta kvar vid kaffepannan i partilokalerna, lata sig och undvika att träffa väljare. Eller?
...
Det nuvarande systemet är mycket skadligt för svensk demokrati. Det gör att politikerna hamnat långt från väljarna. De vet mindre om vad folk tycker och har svårt att uppfatta deras behov. Dessutom gör beroendet av partiet att partipiskan är oerhört stark i Sverige.
...
Skoläderpolitik kallar man dörrknackning i USA. Man sliter mycket skoläder när man går från dörr till dörr. Nu är det dags att även svenska politiker använder skorna och förtjänar sina röster i stället för att förvänta sig dem.

Det är bara att börja knalla."


I DN är det en kort intervju med Henrik Brors, men den verkar inte finnas online.

2009-12-02

Dörrknackning eller inte?

Enligt DN/Synovate säger svenska folket tydligt nej tack till dörrknackande politiker. Nedslående för en som tänker slå svenskt rekord i dörrknackning? Inte alls. Vad folk svarar i en opinionsundersökning är en sak (vem sitter där och önskar att man fick besök av en politiker?) och vad man gör när någon verkligen ringer på dörren är två helt olika saker.

Bemötandet är på topp. Folk är trevliga och öppna. Man lär sig oerhört mycket och jag får massvis med energi för att det är så bra och inte minst roligt.

Makthavare.se med Andreas Henriksson har följt upp undersökningen. Radio Östergötland intervjuade mig i eftermiddags och NT.se har skrivit lite, det kommer nog i tidningen imorgon också. Dessutom kan ni nog hitta något både i DN och Expressen imorgon.

Glöm inte heller att kolla in min lilla reklamfilm om dörrknackning:

2009-12-01

Ditt och datt

I SvD ställer Camilla Lindberg, Adam Cwejman och Alexander Bard, alla FP, frågan om opera är finare än dataspel. Anledningen är att momsen är sex procent på opera, konserter, film och böcker men 25 procent på dataspel och dansbandl. De vill ha samma moms för all kultur. Det ställer jag upp på till hundra procent!

Alexander Bard är igång på annat håll också, Politikerbloggen närmare bestämt. Tillsammans med tre andra från Liberati skriver han om sprututbytesprogram. Jag är inte närmare insatt i frågan men en intressant och tankvärd artikel.

Människor som behöver socialbidrag ökar, men det totala utanförskapet har faktiskt gått ner (och socialbidragen är ännu på en lägre nivå än under förra lågkonjunkturen), rapporterar Den hälsosamme ekonomisten.

Andreas Bergh har hittat en intressant uträkning över hur handeln i världen skulle påverkas om EU:s jordbrukspolitik skrotades. Mindre export från EU-länder av en del produkter, mer av andra produkter och inte minst kraftiga ökningar i andra, fattigare, delar av världen.

Hushållsavdraget har gett tusentals jobb, skriver Carl B Hamilton. Det vill S ta bort om de vinner valet.

Varför så stor matfabrik?

2500 portioner per dag ska göras i den nya matfabriken, påstår vänsterkoalitionen. När vi från Alliansen undrade, i gårdagens fullmäktigedebatt, varför matfabriken byggs för en kapacitet på upp mot tio gånger så mycket, 25 000 portioner/dag, fick vi höra av vi misstänkliggjorde. Speciellt från Lars Stjernkvist.

Inte alls. Men håll med om att det låter märkligt. I alla andra sammanhang, verkligen alla andra, när kommunen planerar något försöker man bedöma behovet och planera kapaciteten därefter. Tror man man att hundra elever ska gå i en skola, bygger man den inte för tusen elever.

Men 25 000 portioner är bara om man kör två skift, svarade Stjernkvist. 10 000 portioner är vad som kan produceras på ett skift. Ok, fine. Men varför bygga en fyra gånger så stor anläggning mot vad behovet bedöms vara? På det svarade inte Stjernkvist.

Det är denna brist på svar som gör att vi såklart tror att hela anläggningen kommer utnyttjas. Därmed kommer många verksamheter som inte vill äta kyld mat tvingas in i systemet. Alliansens alternativ är en mångfald av lösningar. Vill ett äldreboende ha kyld mat - fine. Vill man ha någon annan lösning - fine. Det ska vi inte bestämmas i fullmäktige.